Göteborgsbilder

Klicka på bild så fyller den skärmen. Klicka på större bilden, så ser du detaljer. Klicka på Tillbakapilen i browsern för att gå tillbaka till websidan.

Gumperts hörna till vänster. Järnvågen (senare Brunnsparken) till höger. (Elias Martin 1787)

Obs jycken i förgrunden

Gumperts hörna och Stora Torget (senare Gustav Adolfstorg
 (J F Weinberg 1820)

Jycken har tydligen klarat de 43 åren, och är i god form

Karta över Göteborg 1782

Göteborgs hamn 1862 från Hisingssidan, Lindholmens varv .till vänster. Optisk telegraf på Otterhällan.
OBS att båtarna drevs med dalkullor..

Fiol-Olle på Kungstorget 1952. Ett original som sysselsatte våra detektiva hjärnor.

I bakgrunden textilvaruhuset A/B Carl Johnsson,  av gamla Göteborgare alltid kallat Kalle Knäck.

Fiskekyrkan  var betydligt livligare 1950 än när jag var där.för några år sedan. Nu är den väl helt under isen.

Stockholmaren: “Har ni rekor?!  “Vadå?”
“Ja, såna man eter.”    “Nä, vi har inga maneter här!”

S/S Bohuslän i Marstrand1952.

“Spårvagnsfärjan” i bakgrunden.I

S/S Burgundia var en av båtarna min pappa var på före kriget.

Kungsportsbron spärrades åter av Chalmeristerna hösten 1960.
Jag var med och byggde ny port av trä över trottoaren.

Man fick betala bropeng för att passera, alternativt kunde töser betala in natura, med en kram eller puss, s k samtrycke.
(Foto Erik Liljeroth 1952)

Den första Kungsporten uppfördes på 1620-talet och revs1839. Man fick betala för att passera in i staden.
Jycken var med redan då.

I början på 1900-talet hade Albion (min farfarsfar) sin båt här i Vallgraven. Den hette “Torskär”, som uttalades “Toscha”.av gubben¨.
Den här bilden är från 1950. Helt andra båtar, alltså..
(Foto Erik Liljeroth0)

Här är Östra Hamnkanalen sedd från “Gumperts hörna”, med Kungsporten i bortre ändan. 1900 -1902 fylldes kanalen igen och blev Östra Hamngatan,

Knarrvik 30 år senare

Saltsjönäs badplats kallades “Näset” av folk som inte visste bättre. Rätt populär - över 40 000 badande kunde det bli en fin sommardag. Då gick vi, som var hemmastadda där, till någon av de andra badplatserna på Näset.
(Foto Erik Liljeroth, 1952)

ur boken Göteborg av Erik Liljeroth (1952)

Badplatsen Knarrvik vid på Näset, som senare blev Saltsjönäs, se bilden bredvid, i bakgrunden Smithska Udden.

Näset hade flera badplatser:
Knarrvik, Mottviken (senare privat badförening vid namn Mörtvik, vart tog allemansrätten vägen?),  Smithska udden, Rälsen, Hammar, Björla och Serönner m fl..
(Okänd fotograf, 1920-talet)

Egen design